Trött, svag och besviken.

Har inte varit på humör den senast veckan. Jag tror det har blivit för mycket jobb med obekväma tider.
I måndags var jag ledig och hade tänkt att träna men det enda jag orkade göra var att ligga i soffan. Jag har aldrig känt så tidigare, jag  har alltid älskat att ara ute och promenera eller bara ligga och njuta sol. Men i måndags orkade jag knappt bry mig.

Igår var det jobb igen, en tidig morgon. Gick upp 4.45 och tog mig i kragen och cyklade till jobbet. Det var den värsta cykelturen någonsin, det gick trögt och jag blev helt slut i låren men till jobbet kom jag i alla fall.

Efter jobbet bestämde jag och en vän, Mirjam, att vi skulle träna på PHS så jag cyklar dit med mina härliga mjölsyrelår och där springer vi 6 km. Första 3 km gick strålande men in på sista varvet dog jag och mina lår så jag gick sista 2 km.

Sedan körde vi tabata, 20 sek med 10 sek vila. Burpees, ryggövning samt mage. Skönt när vi var klara, sen var det bara att cykla hem.

En dg med ganska mycket träning men med mindre motivation.

Det är det jag har svårt med, att motivera mig själv. Vet att det bara är att bita ihop men ibland går det bara inte.
Ska verkligen bli skönt att gå tillbaka till veckor med dagpass och försöka få in en bra rytm.

Jag vet att om jag bara har tålamod så kommer det bli bättre.

Snart dax för lite mat eter en kort cykeltur i Hagaparken med finaste mannen!